Ja nu har vi lite tid över att berätta om o måndags....

Efter frukost packade vi in oss i bilen och styrde mot besiktningen... vilket gick strålande, skönt nu kan vi tuta o köra ett år till!!

Sen hamnade vi nere på stan, dags för City-träning!!!

Vad ska det vara bra för? Man måste ju bara gå "fint" brevid matten hela tiden.... tråkigt.

Efter en stund blev jag akut bajsnödig, försökte sätta mig på "gågatan", men där fick man inte bajsa för matten. Hoppade då upp i några rabatter o krökte rygg där... men där fick man inte heller vara o bajsa.... Vad är det som är så farligt med att bajsa???? Blir man nödig så blir man ju!! Hursom så hittade matte ett ställe strax därefter där jag fick bajsa, men då var jag kissnödig samtidigt, så jag lyfte på benet för att kissa o samtidigt bajsade jag.... skumt!!!

Psssssstt!!!! Berätta inte det här för era hussar o mattar, man vill ju inte skämmas!!!

Mot kvällen bar det av mot strömsholm, jag skötte mig fint första halvtimmen vi fick sitta o vänta... sedan började jag tröttna, så då körde jag en liten show!!! Vilket INTE uppskattades av hussen o matten, så vi gick ut på en liten promenad istället.

När det äntligen blev våran tur träffade vi en sköterska, hon var helt ok! Lite mesig för mattes smak men alla kan ju inte va lika tuffa som henne... Började iaf på vågen, den stannade på 49 kilo berner!!

Så nu ligger jag stadigt över matten... min lilla plutt matte!!!

Matte pratade med Ole om hur det varit de här veckorna jag varit halt, vi förflyttade oss till en lååångt smalt rum, var dags att visa upp sig i skritt och trav!! O därimellan klämdes det o kändes en hel del.

Blev klart att jag skulle röntgas (igen), denna gång skulle även min andra armbåge röntgas och från två olika vinklar.

Fick sprutan, slumrade till på en "bår". Men när de skulle lyfta in mig i röntgenrummet då var jag inte alls trött längre!!! Pigg som en piggilin!!!! Men fick lov att ge mig efter ett tag.

Mesiga sköterskan tvingade på mig en munkorg!!!!!!! Alltså.... jag är stor men inte farlig, men hon förklarade för hussen o matten att de sätter sån på alla hundar som får lugnande.... Alltså, där trodde jag faktiskt att matten skulle lacka ur, men hon var förvånatsvärt lugn och tillät att de satte på mig den där, även om hon tyckte det var jävligt onödigt!!

Inte nog med att de drogar ner mig, man skall dessutom behöva se ut som om man vore livsfarlig oxå.

När alla bilder var klara och jag piggnat på mig lite så var det dags att gå in till Ole igen.

Just det vi hade tydligen trevligt sällskap när jag piggnade på mig, en JÄTTE, BAMSE hund satt o väntade på röntgen. Hans huvud måste ha vägt 10 kilo... han var enorm!!!! Men rädd för sprutor så han kröp under stolarna när sköterskan kom.... skit gullig tyckte matten!!!(???)

Ole började klämma o känna på mig igen, och intresserade sig mycket för min tass!!! Då förstod matten att röntgenbilderna såg bra ut:)

Eftersom han letade efter andra "fel".

Nu var det inget fel på min tass heller....

Ole ville ge det här en chans att läka ut... och med hjälp av lite tabletter håller vi alla tummar vi har för att det bara är en sträckning, större blödning i en muskel.

Vi skall  tillbaka i slutet av oktober för att kolla hur det gått, så får vi ta ställning då hur vi går vidare om det inte blivit bra.